Den 6 juli, under vår Gotlandssemester, råkade min hustru snubbla och falla så illa att hon slog upp ett ganska stort jack i ansiktet. Det blev förstås färd till akuten. Där blev hon mottagen av en rar tös, som skrev in henne och visade henne till ett behandlingsrum. Läkare och sköterskor tog snabbt hand om henne vänligt, nästan ömsint. De bedövade, de röntgade, de spolade rent och de sydde ihop såret. Det gick åt åtta stygn. Hela tiden såg personalen till att hon hade det bra och att hon inte hade ont.
När hon var klar visade en sköterska hur jag kunde ringa sjukresor. Jag gjorde så, och efter mindre än fem minuter stod bilen utanför och väntade.
Det klagas mycket på köer och väntetid. Vi fick inte vänta alls. Vi klagar inte.
Varmt tack alla ni som jobbade på akuten 6 juli.
Efter några dagar skulle stygnen tas bort. Min hustru hänvisades till Hemse vårdcentral. Även där blev hon vänligt mottagen. Stygnen togs bort.

Nu har det gått några veckor. Fortfarande kan man se "fläskläppen", men ärret efter såret är nästan osynligt.